Tre sätt att förhindra identitetsstöld på nätet

Många människor har olyckligtvis utsatts för regelbundna bedrägerier och identitetsstölder på nätet och det kan vara svårt att veta hur man ska förhindra detta. Vi litar vanligtvis på varandra och det ska vi fortsätta att göra. Dessvärre finns det opålitliga människor som cyniskt missbrukar vårt förtroende till att stjäla våra pengar eller vår identitet.

Vilseledande mejl

Det kommer allt fler nätefiskemejl (nätfiske eller ”phishing”) i våra inkorgar och även om det är ett något svårt ord som kanske inte säger oss alla så mycket, är det viktigt att förhålla sig till det. Nätfiske är ett slags bedrägeri som går ut på att lura oss till att ge ut personliga uppgifter för att stjäla pengar eller låtsas vilja hjälpa oss för att få tillgång till personlig information.

Här kan du läsa om de tre vanligaste formerna av identitetsstöld och bedrägeri:   

1: Lögn om arv
En av de vanligaste metoderna för att lura till sig pengar är att skicka mejl där avsändaren utger sig för att vara en rik avliden släkting och påstår att du har rätt till en stor summa pengar, men att du måste ge ut lite information om dig själv för att få dem. Detta handlar alltid om fusk och bedrägeri, så du ska inte ens svara på dessa mejl. En bra tumregel är att om du får ett mejl med information som låter för bra för att vara sann, då är den också för bra för att vara sann.

 

2: Identitetsstöld
Ett annat sätt att lura vanliga medborgare är att skicka ut mejl där avsändaren utger sig för att representera en offentlig myndighet. Det finns flera exempel på mejl som ser ut att vara från Skatteverket, men i själva verket skickas de ut av bedragare som vill få åtkomst till dina personuppgifter i syfte att utnyttja dem. Även om detta är olagligt, fungerar det på daglig basis. Du kan skydda sig mot identitetsstöld genom att hålla dig till en enkel princip: Klicka aldrig på en länk i ett mejl från en offentlig myndighet, utan gå istället direkt in på t.ex. skatteverket.se, även om du inte hyser några tvivel om att du faktiskt har fått information från Skatteverket. Detta gäller mejl från alla myndigheter.

 

3: Pengabedrägeri
Precis som med mejl där avsändaren låtsas komma från myndigheter, finns det mejl där avsändaren utger sig för att komma från din bank. De skapar helt enkelt en e-postadress som liknar de som din bank använder och skriver något i stil med ”kreditupplysning” eller liknande. Samma tumregel gäller för dessa mejl som för de mejl som kommer från myndigheter: Du ska aldrig klicka på en direktlänk i mejlet, inte ens om du är övertygad om att mejlet kommer från din bank, utan gå istället in på din banks hemsida och logga in med ditt BankID.

Om du följer dessa tre tips, är du väl utrustad för att undvika indentitetsstöld och bedrägeri på nätet.